Mera snö. Och jag saknar dig. 4.

Så var glada julen slut, slut, slut. Granen åkte ut, ut, ut och vi åkte hem. Fast bara nästan. Vi timeade in snökaoset, som kvällsposten beskriver som snömonstret, även denna gång, och är återigen i Sundsvall.
Lovisa bor ju i Sollefteå, ca 12 mil från Sundsvall, som ligger typ 33 mil från Uppsala.
Scandic Hotel i natt alltså. Vi hade, kanske, tänkt åka hela vägen, men vi körde typ 60 på motorvägen. Och dessutom var det omöjligt att komma överens om vilken radiokanal vi skulle lyssna på.
Har nu skickat mamma och pappa på bio så att jag ska kunna plugga ifred.
Jag har hittills läst 6 sidor, men har även duschat rekordlänge, funnit en ny, bra serie som jag fann när jag googlade ett svårt engelskt ord... retailers...
Jag vet också vad diverse bloggerskor fått i julklapp samt vilka som befinner sig i Thailand.
Du undrade förresten vad jag fick.
Bara bra saker. Som strumpor och skor och rengöringsgrejer och en kudde och så vidare. Och en iPod! Ha!
Jag vet, årets julklapp var en iPad, eller åtminstone en iPhone, men det var ingenting jag ville ha, eller som jag skulle förstå mig på. Jag har ju precis lärt mig hantera iTunes, även om det är såååå 2004.
Dessutom matchar den min mac precioso.
I övrigt har helgen varit bra. Växlande monlighet och lokala stormbyar, men vi hade i alla fall tur med vädret. Förutom nu då. Och när vi åkte hit.
Vi har ätit mat var tredje timma för att hinna äta upp allt och vi har provat en annan slags julmust än den vi brukar ha. Vi har haft en julgran som luktade suspekt och vi slängde ut en pinne samt medföljande barr. Vi spelade På Spåret, vilket var svårt, jag menar jättesvårt. Vem kunde ana att Afrika och Asien ser så lika ut? Vi såg såklart avslutningen på julkalendern, Kan du vissla Johanna och Karl-Bertils jul, och Tomten är far till alla barnen. Och jag skrev klart en text om mexikanska temporära migranter på kanadensiska tomatodlingar.
De där membrillos som vi köpte... de såg konstiga ut och smakade suspekt. Julens sorg, ville verkligen att mamma och pappa skulle smaka den där äpple/päronliknande frukten. Men vi har ju spriten kvar. Ska den också va typ grå? De frågar förresten hur du firar jul. Om ni gör det i poolen. Jag sa att ni har haft julgran sen sista november, typ. Men äter ni julmat? Vad har ni för julmat? Äter ni gröt? Varför vet jag inte hur du firar jul?

Snö.

Igår tog vi oss från Uppsala till Sundsvall. Det tog åtta timmar på grund av extraordinärt snökaos. Radion rapporterade frekvent om olyckor och redan tidigt fruktade vi den snöstorm som, typ, hade ödelagt hela huddiksvall. Huddiksvall som var precis mitt emellan vårt mål och där vi befann oss. Bilköar, snörök och hetsiga omkörare till trots, vi kom fram och kunde spendera natten på Scandic hotel. Jag fick den hårda extrasängen.
Idag väckte pappa oss kvart över sju, då julkalendern började. Pappa älskar julkalendern.
Jag var mindre motiverad, då jag inte kunde somna före 2, men jag måste säga att den är klart bättre än många tidigare års.
Däremot fanns något annat att se fram emot - hotelfrukosten!
Kring två kom vi fram till den halvan av Sverige som Gud eller någon annan glömde - Norrland. Och det är så jävla kallt. -27 fick vi det till. Men medans vi andra byltar på oss diverse tygstycken som vi samlat på oss under åren går min kära syster runt i convers-liknande heels och uppklippta jeans. Samt syntetskinnjacka.
Jag fryser när jag ser henne, och med den kommentaren blev jag precis min mamma.

Hej världen!

Vi har en fågelkoloni utanför fönstret. Blåmesar och talgoxar och en koltrast med en vit fläck på en vinge. Jag trodde mamma och pappa hade matat dem för mycket för särskilt koltrasten är så tjock. Tydligen burrar de upp sig när det är kallt ute, logiskt, för att hålla värmen. Därav tjockheten.
Någon har skrivit att det är -23 grader ute.
Sjukt.
Men vackert.

Jag saknar dig. 3.

Ibland saknar jag dig, och så pratar vi, och så saknar jag dig mer.
Idag har varit en dag på stan. Jag har snart fyllt mitt behov av att gå i affärer och titta på grejer. Jag hoppas det, för jag har massa skolarbete, och det vore ju jobbigt om behovet av att se uppradade kläder fortfarande håller i sig så hårt efter jul att jag inte kan koncentrera mig på multinationella företag. Det var förresten sjukt mycket folk på stan. För att vara här. Du hade tyckt det var som en vanlig lördag i en chilensk galleria. Du skulle se hur det ser ut en vanlig lördag i en svensk galleria. Då det inte är precis efter löning. Det är hyfsat tomt. Du skulle gilla det.
Vi var på middag hos familjen Grawé (Matildas) och de bjöd på så god mat att jag tror jag gick upp två kilo på plats. Bli inte orolig. De syns inte. Däremot tror jag att ytterligare dagar på sådan diet, vilket är exakt vad som väntar, och vi snackar 10 % ökning. De kan du få oroa dig för. Fast jag har hört att stora höfter föder fram friska söner. Fast du behöver inte oroa dig för det.
Maten som bjöds på var en variation på Asieninspirerad tacos, om man får citera sig själv... Ris, spicy curry- och kaneldoftande lammgryta, nötter, russin, banan, mangochutney, yoghurt, och gurka, allt i små skålar och fantastiskt gott. Till efterrätt apelsinsallad med kryddor som kanel, stjärnanis och mynta, serverades med chokladglass, kardemummaglass och lakritsglass. Och hederligt svenskt kaffe.
För att du ska få en bild av vad svenskar äter.
Du skulle nog gillat det!

En julklapp till alla.

Om någon annan också gillar Family Guy:

Jag saknar dig. 2.

Öppet brev till Felipe.

Vi pratade ju nyss. Så du vet redan att jag har varit på afternoon tea med mamma och pappa, deras nya helghobby. Jag berättade inte att jag därefter hittade mina drömvinterskor. Men jag antar att du inte bryr dig så mycket. Lite, men inte mycket.
Afternoon tea skulle kanske inte vara din kopp av te, lite för sött med scoones, grädde och sylt. Kakan var god, men mackorna var en med äggröra och en med gurka, perfekt för mig, men för dig... not so much.
Väntar på att Family Guy ska ladda, känner att det är sjuk julstämning på gång i det avsnittet, men det laddar så segt.
Vem är Kenny Rogers?
Kanske att jag ser det i morgon, kanske att det tar en timma att ladda. Värt, men det är ju bara spekulationer, och jag skulle bli besviken om det tog längre tid, och så skulle jag aldrig sova och, ja... egentligen gör det ju ingenting för jag har ingen tid att passa. Men jag längtar lite efter att duscha, ju förr desto bättre.
Du skulle se snön här, den är en halvmeter hög och vårt hus ser idylliskt ut.
Mamma och pappa har klätt granen, när Lovisa inte är hemma så passar de på att skippa alla glansiga, glittriga saker. Den ser väldigt spartansk och hemslöjdad ut.
Vi ska dock få en gran uppe i norr också, den blir förmodligen pyntad i det motsatta. Svarta, gröna och lila kulor. Det är sant. All that she wants.
Tänker på eran julgran. Har Wu-ji någonsin kissat på den?
...
Har du?

Jag saknar dig. 1.

Öppet brev till Felipe.

Idag fick jag inte sova så länge jag ville. Halv ett ringde Matilda och väckte mig, och snart efter kom mamma upp för att göra samma sak.
Här är det lite kontroversiellt att sova länge. Men jag är ju van. Vi sover ju alltid till lunch.
Jag och Matilda gick en promenad i skogen. Det var mycket snö och det var vackert. Du hade gillat det.
Och det var kallt, på ett särskilt sätt som du också hade gillat.
Hemma är det varmt, jag är nästan naken.
Solen gick ner när vi var ute, klockan var kanske halv fyra.
Jag har lärt mig göra svenska köttbullar. Vi åt dem med potatis och sylt. Du hade kanske gillat köttbullarna, men när jag ska göra dem åt dig ska jag nog göra potatismos, och brunsås.
Jag träffade Rebecca. Hon bjöd mig på en hemmagjord godis med kokos i och vi tittade på hennes blomma som skulle slå ut.
Min väska är fortfarande borta. Och det har varit mer kaos i Frankfurt. Jag hade tur, och jag är glad att jag är hemma.
Jag saknar dig.

Sömnen.

Det senaste inlägget skrev jag klockan strax efter tolv på natten (fyra, arla morgon, svensk tid) den 15 december. Därefter sov jag tre timmar, för att väckas av ett alarm som skulle väcka en man som skulle skriva en uppsats. Istället väcktes en kvinna (ja, jag kallar mig kvinna) och ägnade därefter en timma och fyrtiosex minuter till att putta på mannen som skulle skriva uppsats.
Därefter har jag inte sovit några längre sekvenser än tre timmar i sträck, längsta noga räknat ganska exakt just tre timmar på mitt kompenseringshotel. Och sammanlagt tvivlar jag på summor över 15 timmar varav 7 i liggande ställning.
Jag har fascinerats över mänsklig organisering, tekniska uppfinningar, naturens krafter samt träffat massa människor jag älskar igen.
Jag har blundat, tänkt, försökt att inte tänka, låtsatsdrömma och räknat får.
Varför kan jag inte sova?

Zazazoom.

Jag är sentimental och blödig. Och fruktansvärt mätt efter fransk julmiddag. Och nästan lite full (rödvin).
Jag vill sova bredvid den jag tycker om och sedan vill jag vara hemma på ett kick, utan 27 timmar i transit. Och egentligen vill jag ju bara att han ska följa med. Att vi ska ha en vit jul tillsammans. Med alla som jag tycker om. Alla som jag älskar.

Svar till kommentaren i nedanstående inlägg.

Je t'aime.

Tillskott.

Ospontan shopping redan idag.
På ett litet märkligt sätt.
Jag och Felipe filmade ett projekt (hans) på the main square med hjälp av frivilliga statister som vi mer eller mindre attackerade med förfrågningar om de ville delta. Många sa nej, men tillräckligt många sa ja, och fick knata, efter direktioner, en gata fram, hitta en sedel och sedan knata vidare. Och lämna tillbaka sedeln sen, det var viktigt.
Tillbaka till shoppingen.
När Felipe jagar folk kommer en kvinna fram till mig. Hon är gammal, och kort. Når mig upp till axeln.
Hon sträcker fram en lätt sliten, ni vet, snyggt, skinnväska (som må vara något helt annat än skinn, men bra imiterat). Hon säger något jag inte förstår, för gamla människor pratar otydligt här, och sedan säger hon 3000 luca. Vilket är 3000 pesos. Vilket är 45 kronor, avrundat.
Och jag frågade henne varför hon ville sälja den.
Som om jag antog att hon skulle svara mig att den var fylld med knark och hon kände sig olustig med alla poliser på torget.
Men hon tittade på mig, lite sorgset, lite som om jag var dum i huvet.
Jag köpte den i alla fall. Och den var inte fylld med knark, vad jag kan se.
Däremot luktar den lite tant, men jag tänker gammal hederlig vädring, plus eventuell spray av något slag.
Den är jättefin. Även om bilden inte ger rättvisa.

Productivity kontra consuming.

Tillbaka i Santiago.
Efter en bussnatt, då jag ändå sov djupt tack vare magic pill, trots skrikande bebis och dubbad amerikansk b-film, var jag/vi ordentligt trötta när vi kom hem. Så vi sov till 2.
Kinamat, glass(som var en kula men så stor att jag slängde halva, seriöst vem slänger glass?), hyrfilm, popcorn och MnMs
och jag har har matkoma och ett ytterligare sömnbehov som inte går ihop med mitt läsbehov.
Botar det med intag av ord men samtidigt högt på onyttighetsskalan = diverse bloggläsning samt check out av billiga kedjors klädutbud för eventuell shopping vid hemkomst. Vilket är befogat då jag sedan jag kom hit endast köpt ett par byxor(biliga, dock ganska oanvända) samt ett par solglasögon (för knappa 20 kr) i ting som inte är ätbara.
Känner mig rätt ouppdaterad om vad som gäller i klädväg... något säger mig att en isbjörnskropp inte vore helt fel.

Utan rom och utan snus försmäktar vi på denna ö.

Men vi har vin, så vi har klarat oss bra.
De senaste dagarna har det regnat så som om sjön hvoru uppochnedvänd. Vi har inte pallrat oss ur sängen, mer än för att koka lite pasta. I alla fall inte igår, de första dagarna hade vi hopp och tände brasa och grejer. Men ni ska veta det, att det är en konst att hålla en eld vid liv, hur en eld kan sprida sig till en hel skog, eller bastu, står jag nu mycket frågande till när det verkar vara ett mirakel när eldfan sprider sig från ena pinnen till den andra. I natt åker vi tillbaka till Santiago, om Felipe lyckas köpa biljetter. Så länge är jag hundvakt, på stranden. Han har hittat ett ben. Det känns lite otäckt och det känns som att jag borde plocka bort det. Men han har å andra sidan redan hunnit utveckla viss affection till det, så jag låter det va...
Hund och ben.
Jag och vattentyngd himmel.
The beloved eld och mina studier.

Still going strong.

Hey kids!
Har inte varit sa hetsig uppdatering här vilket beror pa brist av dator (min egen som är kvar i storstan) och internet (som bara finns vid sjön eller i en lanad iPhone).
I skrivande stund sitter jag vid ovan nämnda sjö och njuter av frisk luft och lite härlig bloggläsning efter en stor lunch. Jag haller Även ett öga uppat eftersom trädet jag sitter under har en förmaga att släppa ner kottar stora som nektariner titt som tätt.
Stralande sol och tidigare besökte vi naturliga varma källor, under vattenfall och Chiles bästa termal-arkikektur enligt somliga. Jag är beredd att halla med.
övriga dagar har vi legat pa stranden, i skogen, i sängen, i soffan osv. Mestadels lodrät tillstand med andra ord. Har det varit mindre bra väder har vi legat framför brasan ocksa.

Sa, supersnabb uppdatering, ni vet att jag lever. Och mar bra. Och att jag snart kommer hem och da ska vi kramas lite. Men tills dess stannar vi nog har i söder (dvs dalig uppdatering och skypeabillity men om man är mamma eller pappa far man gärna ringa, när som). Jag menar, Santiago ma vara soligt och varmt, men det Är ocksa just vad det är, hela tiden. Här är det svensk sommar, typ. I like.

Bild pa det.


RSS 2.0