Det har varit en lite märklig vecka, starten var minst sagt märklig, men jag tror att alla inblandade har lärt sig något. Onsdag, torsdag och fredag har det regnat lite och DET är också märkligt. Fullmånevecka hit och dit, någonting känns... konstigt. Natten till fredag skulle jag och Felipe ta oss hem till honom. Och det ösregnade. Och vi fick vänta på bussen länge, länge. När den väl dök upp var det precis som i Harry Potter, ni vet kanske? Den där bussen som kör som ett huj och kastar sig fram och tillbaka. Precis så var det. Buss från åttiotalet som blåste i hundra genom tunneln. Höll fast mig i järnräcket på sätet framför och funderade på hur man sitter bäst för att inte slå ut tänderna vid eventuell nödbromsning.